Paragliding på request

Det var julafton och långt från sin familj får man inte många julklappar så vi bestämde oss för att paraglida istället. Karin hade mardrömmar innan men jag ”tvingade” henne och det var ju inte så farligt trots allt. Det föreställda hoppet från et stup blev ett lätt avstamp från en slutande dyn och man var faktiskt i luften innan det brantare stupet kom. Iquique sägs vara ett av världens bästa ställen för att paraglida på, mycket tack vare gynnsamma vindar hela året om, närheten till staden (20 min med bil), bra landnings- och nödlandningsställen samt hyfsat bra pris. Väl i luften så handlar det om att leta varma uppåtvindar (termik) medan man glider runt på de andra vindarna som håller en uppe. Duktiga piloter kan stanna uppe hur länge som helst verkar det som, men efter en sväng längs bergsväggarna och sanddynerna blev det en tur över staden för att sedan landa på en vit stillahavsstrand mitt inne i stan. Min dykinstruktör i Thailand sa att dykning var ”the rastafari of sports” och inte alls någon machosport, den beskrivningen skulle nog kunna stämma in på paragliding också (men kanske inte på alla utövare). Julklappen kostade ca 300-350 kr var och fik ersätta den obligatoriska skivan och boken och de mjuka klapparna detta år.