Salar de Uyuni

Den klassiska turistbilden från Isla Incahuasi;kaktusar och vit strand

Sista anhalten på semestern blev Bolivias största turistattraktion – saltöknen utanför Uyuni på höglandet i sydvästra hörnet. Resan till Uyuni är ca 10-12 timmar från La Paz och själva resan i Uyuni består till stor del av att sitta i en jeep så det är ganska jobbigt. Det är även mycket kallt i den här delen av Bolivia. På vintern (juni-augusti) är det ca -15 på natten och man bor ganska spartanskt. Nu är det dock varmare även om vädret i övrigt inte är lika klart, så vi klarade oss ganska bra under våra tre dagar i öknen. Det är iofs bara första dagen som man besöker saltöknen, som kan beskrivas som ett hav av vita saltavlagringar som skapar känslan av att man är på en annan planet. I öknen, som var en sjö för mycket länge sen, finns det ett antal öar som ser ut att flyta i horisonten p g a de synvillor som skapas av det annorlunda ljuset. På öarna växer jättekaktusar. Själv var jag här för 8 år sedan och jag kommer ihåg att jag tyckte att det var det konstigaste ställe jag någonsin varit på. Jag instämmer med mig själv även idag. Då var dock turismen inte särskilt utbredd och vi var ensamma på i stort sett varje plats. Nu är det gott om turister (eller nja man ser dem i alla fall, det är väl max 100/dag) och inte bara ryggsäcksresenärer.

Resterande två dagar spenderar man genom att tura runt i den vackra, karga öknen i naturreservatet Eduardo Avaroa på gränsen mot Chile. Här finns det konstigt färgade och flamingofyllda sjöar och andinsk fauna. Bergen skiftar i allehanda färger och konstiga stenformationer präglar många utav dalarna. Man kan även titta på sprutande geysrar och bada i varma källor. Och så kan man bo på hotell byggda i salt. Lite som våra ishotell men kanke inte lika exalterande.

Här kommer i alla fall lite bilder...