La Paz - the felringning capital of the world"Nej, jag har ingen kiosk att hyra ut" är förmodligen den vanligaste hälsningsfrasen på vår telefon just nu. Någon vill hyra ut en kiosk och har av misstag satt vårat telefonnummer som referens. Och eftersom det är en fysisk annons någonstans så försvinner den inte heller som en annons i en tidning skulle göra. Och eftersom jag jobbar hemifrån (när jag jobbar) så är det huvudsakligen min uppgift att snällt avvisa potentiella kunder.
När en kvinna ville veta vad min adress var och jag frågade henne varför (en rimlig fråga eftersom jag inte har något med kiosken att göra och man inte ska lämna ut sin adress på telefon) så skrek hon "därför att du är dum i huvudet" (bokstavligen jämförde hon mig med en liten maniokboll med ost i från låglandet) och slängde på luren, men oftast lägger folk mest på utan att be om ursäkt. Men kiosken börjar också få hård konkurrens från folk som söker Fil kand. Maria, en terapeut om jag förstått saken rätt. Förmodligen är det dock mest det knepiga telefonsystemet som gör att La Paz måste vara "the felringning capital of the world".
Posts
6 comments:
haha, spännande ändå!
Mig ringer folk alltid upp av misstag för att jag står först på deras mobil pga mitt namn, men det är ju förståss inte samma sak.
Hahaha, vi hade samma nummer som en av stans stora kinarestauranger, Chifa Emy, vilket ledde till många förvirrade bollisar när Emma svarade "Emma". Det var ju inte lätt att fatta att "Emma" och "Emy" inte var samma ställe. En gång blev vi uppringda av en av LaPaz-svennarna, Camilla, som ringde för att beställa kinakrubb, men fick Emma på tråden istället. En dag när vi var lacka ringde Emma till nummerupplysningen för att få numret till Chifa Emy. Och försökte sedan förklara att det ju var samma som vårt. Detta ledde såklart inte till någon förändring.
Annars så var vi ofta Ministerio de Salud också, fast Chifan var ju roligare!
Tomas o Emma
Det är ju faktiskt jätteroligt. Ni kunde ju faktiskt skickat ut lite mat mot provision...
På svalkontoret i Arequipa nöjer vi oss med att få påringning från alla de i stan som har allmän sjukförsäkring och vill ha tid på sjukhuset... det här är ett kontinentalt problem tror jag.
jag måste få fråga hur det kommer sig att du hamnade i bolivia, jag har alltid tyckt att det verkar vara ett väldigt intressant och fascinerande land. och förresten hur är det att bo där, just hur bor du? berätta gärna lite om du orkar :)
Jo, jag fick jobb på en liten svensk biståndsorganisation för ett par år sen och på den vägen är det. Jag har alltid gillat Latinamerika och varit en hel del i Peru innan, så när jag fick välja mellan att söka Bolivia, Peru eller Nicaragua så tyckte jag Bolivia var mest intressant. Jag jobbade i mer än 2 år på organisationen som jobbar med stöd till lokala organisationer. Men nu är jag kvar för att min sambo jobbar på Sida och har ett år kvar på kontraktet. Att bo i Bolivia är kul men ibland väldigt jobbigt. Det är politiskt instabilt med mycket protester, blockader och annat och inget fungerar, men är samtidigt förmodligen ett av de vackraste länderna i världen (i min mening) och har mycket historia och kultur. Människor är ofta väldigt hövliga och trevliga å ena sidan men den svåra ekonomiska situationen för många gör att samhället är ganska konfliktfyllt och egoistiskt. La Paz är lite svårmodigare än de tropiska delarna, och folk babblar inte på som i många andra latinoländer och det gillar jag själv. Vill man dock prata med folk så är det oftast väldigt lätt och trevligt. Bolivia är också ganska avskuret från omvärlden och det märker man när släkt och vänner inte vill komma och hälsa på (för dyrt, för långt, för högt, för allt) och folk har ofta väldigt lite koll på omvärlden. Det är extremt duyrt att ta sig ut och in via flyg och knepigt, och det finns ganska många skräckhistorier om hur välplanerade och dyra besök slutar i total katastrof. Men de som kommer brukar få uppleva något alldeles särskilt spektakulärt. Man tänker inte så mycket på det när man bor här, men vi bor faktiskt i en helt klart ursprungsfolksdominerad stad på 3600 m höjd omgivna av 6000 m berg. Åker vi ett litet flygplan 1 timme är vi nere i värsta amazonasdjungeln och tar vi landvägen österut så är vi efter en timme på randen till 4 kms stupande bergsvägar som man kan cykla ner på på bara några timmar.
Mycket är extremt och fortfarande relativt genuint, billigt och oförstört om man jämför med många andra platser på jorden.
Jo, och själva så bor vi ju ganska bra nu för tiden i ett litet radhus i den mer bohemiska stadsdelen Sopocachi.
Post a Comment