Drick dig aldrig så berusad att du lägger dig för att sova av dig ruset under ett Palo Santo-träd (Heliga-pinnen-träd). Trädet är nämligen försvarat av aggressiva myror - alltid. Rör det och de kommer genast ut. Det har en stackars man i den tropiska regionen Beni nu fått erfara. När han somnade på fyllan blev han attackerad av tusentalsmyror som till slut tog död på honom.
Ibland används trädet som straffmetod i den traditionella rättskipningen då en dömd brottsling binds vid trädet under en specificerad tid.
Thursday, July 23, 2009
Misslyckad dyr Titicaca-kampanj
Den omfattande kampanjen för att rösta fram Titicaca-sjön som ett nytt naturligt underverk har gått i stöpet. Trots att sjön vann röstningen i sin kategori finns den nu inte med bland de som nu blivit valda till finalister (förmodligen av en högst kompetent expertjury). Uttagningen har också gjorts med tanke på en geografisk distribution så att varje kontinent ska få ha åtminstonde ett nytt underverk. Bolivia rasar - kampanjen kostade ca 2, 3 miljoner kr - och kräver nu en förklaring av stiftelsen new7wonders.
Mitt eget förtroende för stiftelsen är nu återupprättat och jag ser nu fram emot att se Bolivia som delägare vinna med Amazonas. I Titicacasjöns kategori har vi här på kontinenten istället Iguazu-fallen (Brasilien, Argentina, Paraguay) och Angel Falls (Venezuela). Även Galapagos är med i kategorin öar, och om man nu kan jämföra över kategorier så känns Galapagos lite mer rättvist faktiskt än om Titicacasjön skulle gått till final.
Mitt eget förtroende för stiftelsen är nu återupprättat och jag ser nu fram emot att se Bolivia som delägare vinna med Amazonas. I Titicacasjöns kategori har vi här på kontinenten istället Iguazu-fallen (Brasilien, Argentina, Paraguay) och Angel Falls (Venezuela). Även Galapagos är med i kategorin öar, och om man nu kan jämföra över kategorier så känns Galapagos lite mer rättvist faktiskt än om Titicacasjön skulle gått till final.
Wednesday, July 22, 2009
En stjärnas uppgång och fall...
Min korta men extremt heta modellkarriär går mot sitt slut. Innan jag går i pension ska det bara göras en sak till, en fashion show för BCP-kollektionen på Nationalmuseet, en gammal kolonial byggnad (kanske en av La Paz finaste), på tisdag. Tusen inbjudna gäster (av vilka jag hoppas det kommer några i alla fall) ur La Paz high society och samlade diplomatkår ska se huvudattraktionen Mikael Drackner göra sin sista (och enda) catwalk. Kanske kommer man prata om det länge, men rent krasst får jag nog inse att det kommer gå Vogue Magazine och andra förbi.
Och för alla som väntar på katalogen kan jag berätta att den ska tydligen komma nu eller nästa vecka. Det skulle ju vara ganska Bolivia om showen är före katalogen är klar.
Och för alla som väntar på katalogen kan jag berätta att den ska tydligen komma nu eller nästa vecka. Det skulle ju vara ganska Bolivia om showen är före katalogen är klar.
Thursday, July 09, 2009
Migrationsprogram omtvistat
Regeringen har satt igång ett nytt omflyttningsprogram. Det sparsamt befolkade djungeldepartamentet Pando i norra Bolivia ska bli nytt hem för ca 2000 familjer från altiplanon. Anledningen är att högplatån blir mer och mer ogästvänlig och svårodlad och många familjer ser sig tvungna att flytta någon annanstans. Inte minst kommer detta förvärras av klimatförändringar som inom en ganska snar framtid gör att glaciärerna som agerar vattenreservoarer försvinner i snabb takt. Förra årets massarbetslöshet i gruvsektorn har säkert också gjort sitt till, och historiskt har sådana folkströmmar neråt förekommit flera gånger.
Nu flyttas alltså bönder till Pando med den goda tanken att försöka bringa lite utveckling i detta bortglömda departement där det trots allt finns mer och bättre jord och plats. Men kritiken har så klart inte låtit vänta på sig. Det första som hördes vara att det var oprportionerligt många MAS-anhängare som ska flyttas. Det kan ju bero på att typ all i de områdena är MAS-anhängare men oppositionen ser det såklart som en politisk manöver för att försöka ta kontrollen i ett oppositionsdepartement som dessutom fortfarande är rätt plågat av händelserna i september förra året då ca ett dussin människor dog i sammanstötningar mellan opposition och regeringsanhängare.
Den andra invändningen som fanns i tidningen idag är att många av dessa som flyttas börjar illegalt odla koka direkt, försvarande det med en artikel i den nya konstitutionen, enligt oppositionen. Den tredje invändningen som jag inte sett diskuteras än är såklart faran i att flytta ut kolonisatörer i Amazonas ur en miljösynpunkt.
Men fallet visar bara på hur svåra konflikter och utmaningar regeringen står inför, och det är svårt att hitta plats för dessa "miljöflyktingar". Situationen kommer såklart bara förvärras, inte bara i Bolivia utan i hela världen. Vår miljlödiskussion i Sverige och bevarandet av regnskogen är högst relaterat till dessa människors öden och bekämpandet av fattigdomen. Det går inte att skilja åt och detta är ett utmärkt exempel. Det går inte bara att prioritera det ena och strunta i det andra.
Nu flyttas alltså bönder till Pando med den goda tanken att försöka bringa lite utveckling i detta bortglömda departement där det trots allt finns mer och bättre jord och plats. Men kritiken har så klart inte låtit vänta på sig. Det första som hördes vara att det var oprportionerligt många MAS-anhängare som ska flyttas. Det kan ju bero på att typ all i de områdena är MAS-anhängare men oppositionen ser det såklart som en politisk manöver för att försöka ta kontrollen i ett oppositionsdepartement som dessutom fortfarande är rätt plågat av händelserna i september förra året då ca ett dussin människor dog i sammanstötningar mellan opposition och regeringsanhängare.
Den andra invändningen som fanns i tidningen idag är att många av dessa som flyttas börjar illegalt odla koka direkt, försvarande det med en artikel i den nya konstitutionen, enligt oppositionen. Den tredje invändningen som jag inte sett diskuteras än är såklart faran i att flytta ut kolonisatörer i Amazonas ur en miljösynpunkt.
Men fallet visar bara på hur svåra konflikter och utmaningar regeringen står inför, och det är svårt att hitta plats för dessa "miljöflyktingar". Situationen kommer såklart bara förvärras, inte bara i Bolivia utan i hela världen. Vår miljlödiskussion i Sverige och bevarandet av regnskogen är högst relaterat till dessa människors öden och bekämpandet av fattigdomen. Det går inte att skilja åt och detta är ett utmärkt exempel. Det går inte bara att prioritera det ena och strunta i det andra.
Knarkminister deporterad till Bolivia
En seger för rättvisan... Precis som med det bolivianska fotbollslaget har det väntats länge. Ex-ministern Luis Arce Gómez har utlämnats till Bolivia från USA där han suttit i fängelse i 15 år för knarkbrott. Nu blir det raka vägen upp till det ogästvänlliga fängelset Chonchocoro uppe på högplatån.
Arce Gómez är 71 år gammal och dömd till 30 års fängelse i Bolivia för brott mot mänskligheten i samband med sin inblandning i 70-talets militärdiktatur då hundratals mördades, försvann eller fängslades. Han var också framträdande i statskuppen 1980. Nu kanske han blir cellkamrat med Garcia Meza som ledde kuppen 1980 och redan sitter i fängelset sedan 1995. Juntan verkar ha varit en enda stor knarkkartell, och Ronald Reagean säga ha varit mycket vred på den tiden det begav sig, och det var alltså därför som Arce Gómez satt i amerikanskt fängelse för knarkbrott. Det slutade i alla fall med att juntan blev internationellt isolerad och slutligen tvingades bort från makten 1981. Luis Arce Gómez har som väntat kämpat emot utlämningen med alla medel, men nu har han alltså landat i Lappen och kommer sitta återstoden av sitt liv i fängelse.
Arce Gómez är 71 år gammal och dömd till 30 års fängelse i Bolivia för brott mot mänskligheten i samband med sin inblandning i 70-talets militärdiktatur då hundratals mördades, försvann eller fängslades. Han var också framträdande i statskuppen 1980. Nu kanske han blir cellkamrat med Garcia Meza som ledde kuppen 1980 och redan sitter i fängelset sedan 1995. Juntan verkar ha varit en enda stor knarkkartell, och Ronald Reagean säga ha varit mycket vred på den tiden det begav sig, och det var alltså därför som Arce Gómez satt i amerikanskt fängelse för knarkbrott. Det slutade i alla fall med att juntan blev internationellt isolerad och slutligen tvingades bort från makten 1981. Luis Arce Gómez har som väntat kämpat emot utlämningen med alla medel, men nu har han alltså landat i Lappen och kommer sitta återstoden av sitt liv i fängelse.
Thursday, July 02, 2009
Nutidsorientering och Svart-vitt galore
Från byn San José de Uxipiomonas
En elefantsköldpadda från Galapagos
I Bolivia är det inte så jättemycket som händer just nu. Klara fördömmanden av statskuppen i Honduras förståss. Inte så konstigt med tanke på att Bolivia har varit på väg dit själv och vill nog också förvänta sig ett lika rungande internationellt stöd själva om det skulle hända här. Starkt svar från Amerika och andra, det lovar gott.
Lite bråk igen med Peru, som har dragit tillbaka sin ambassdör. Sist var det Bolivia som var förbannade på Peru för att ha get asyl till ministrar under gaskriget som skulle ställas inför rätta i Bolivia och nu menar Peru att Evo la sig i förra månadens Amazonas-sammandrabbningar mellan ursprungsfolk och stat.
Ledare från vissa sociala organisationer och landsbygden på högplatån tog ett gemensamt beslut om att hindra oppositionen från att kampanja i sina regioner. Det svarades direkt med ett liknande hot från låglandet. Den nationella valdomstolen och en del företrädare för MAS har sagt att detta är helt oacceptabelt och att personer som anses hindra kampanjandet kan komma att ställas inför rätta för förhindrande av valprocess. Rätt svar, tummen upp!
Tummen ner för Evos tal om det slutgiltigt förlorade handelsavtalet ATPDEA, som garanterade tullfrihet för bl a textiler till den nordamerikanska marknaden. Den berörda sektorn sysselsätter tusentals människor och beräkningar säger att så många som 6 000-9 000 familjer kommer beröras direkt och upp till 20 000 indirekt av förlorad tullfrihet. Siffran ska tas med en nypa salt men det står helt klart att det är många. Nya siffror på exportstatistiken för sektorn visar på en halvering sen avtalet drogs in första gången. Dessa handelsprivilegier är en belöning till stater
som bidrar i drogkriget.
Bolivia anser sig ha rätt till detta trots att de både slängde ut den amerikanske ambassadören i höstas, DEA (Drug enforcement agency), USAID från Chapare och andra ställen (arbetade med alternativ utveckling, hur bra detta var och hur mycket man la sig i inre angelägenheter låter jag vara osagt), samt beskyller den amerikanska staten för allt ont som händer på hemmaplan (minns korruptionsskandalen som skylldes på CIA). Och inte minst verkar det som drogproduktion och smuggling är på väg upp i Bolivia, men handelsprivilegier ska man ha!
ATPDEA blev en bricka som man inte tvekade att offra i det symboliska och ideologiska spelet som framstår som mindre och mindre utvecklingsfrämjande. Regeringen försäkrade att man hade nya marknader på gång i t ex Venezuela och Iran, men det kan såklart inte mäta sig med världens största och köpstarkaste marknad.
Evos tröst till oroliga företagare och arbetare blev att det diffusa och av MAS väldigt väl använda begreppet värdighet står över inkomst och arbete (japp, ung så sa han) och att nu har man i alla fall sin värdighet kvar. Men vad hände med allas rätt till en värdig anställning som är en annan regeringskäpphäst? Vems värdighet är viktigast kan man fråga sig? Nä, det blir IG på den punkten.
Men det känns i alla fall som vi sett en del lärande från klantiga misstag under våren. Det är positivt. Till den här halvljumma verkligeheten bjuder jag istället på några svart-vita bilder.
Subscribe to:
Posts (Atom)