Sprickan bråddjup

Nya kravaller och nya problem i den dokusåpa som kallas boliviansk politik. Nu är konflikterna som omger den s k konstituerande församlingen så allvarliga att det är ytterst tveksamt om den ska kunna slutföra sitt uppdrag - att förse landet med en ny konstitution.
Som nämnts tidigare är den riktigt stora konflikten just nu var huvudstaden ska ligga, i Sucre som enligt nuvarande konstituion är huvudstad men som för tillfäller endast inhyser den högsta domstolen, eller i La Paz som är säte för regeringen och parlamentet samt är landets ekonomiska centrum. Detta är dock bara en frontkonflikt för större teman som t ex den djupa klyftan mellan öst och väst i landet.
Huvudstadsfrågan trotsar all lösning, mycket därför att Sucre, eller rättare sagt en del starka ekonomiska och politiska intressen sägs det, vägrar acceptera någon kompromiss. Folkmobbar belägrar den gamla koloniala teatern där sessionerna hålls och p g a säkerheten för de valda delegaterna inte kan garanteras så har församlingen heller inte hållt en enda session sedan tre månader tillbaka. Igår försökte några modiga delegater ta sig in för att återuppta arbetet men blev istället attackerade och misshandlade av en grupp radikala studenter från Sucre. Regeringen anklagar högern och tvärtom. Min magkänsla säger mig att det nog ligger något i regeringens anklagelser.

Den rika s k halvmånen har hela tiden försökt sabotera församlingens arbete av den enkla anledning att man vill inte att Bolivia ska förändras med risk för att de explotativa system (jag vet att det låter socialistiskt men tyvärr är det nog så här) som genererar makt och pengar för ett fåtal ska upplösas. Man har hela tiden också av förklarliga anledningar stött Sucres krav på flytt av presidentmakt och parlament. Nu vill sociala rörelser och andra som stod bakom revolterna 2003 som ledde till det s k gaskriget mobilisera sitt folk och slå en järnring runt teatern som är säte för församlingen eller alternativt flytta församlingen till Oruro, vilket även flera politiker och regeringstrogna är inne på. Ett stort slag i ansiktet på Sucre, undrar jag om inte det skulle kunna utlösa mycket allvarliga konsekvenser.

Mindre konflikter som ständigt blossar upp har inte heller lugnat ner sig. En ny lag som ger äldre rätt till en "Renta de dignidad" (ung. pension för ett värdigt åldrande) är ingen emot, men när pengarna skulle tas från inkomsterna från olje- och gasförsäljning (de s k IDH, direkta skatter på olja och gas) blev det ramaskri på låglandet. De pengarna förvaltas nämligen till en viss procent av departamenten själva. Att at dem är som att slänga bensin på hela den känsliga frågan om regionalt självbestämmande. Nu hotar ett antal regioner med civil olydnand, vilket regeringen har förklarat är helt utanför lagens råmärken och därmed är karusellen igång.

På tal om bensin så råder det allvarlig brist på diesel (ibland är det gas, mjöl eller nåt annat). Spekulationer och okontrollerad smuggling har gjort att det knappt finns nån diesel. Precis som med gasen för ett par månader sen så sker nu många dieseltransporter under militärt beskydd och i konvoj.

Vi följer spänt utvecklingen, den konstituerande församlingen har t o m 14 december på sig att fixa en ny konstitution. En omöjlig deadline. Ska man lyckas får man nog förlänga mandatet ytterligare en gång. Men då krävs en lösning på de problem som f n stoppar all vidare dialog.