Tvångsevakuering nu!

Bolivia har problem, stora problem. Demokrati- och rättstatsdiskursen håller på att spricka totalt. När jag kom till Bolivia var jag nog inte ensam om att tro på att något skulle kunna förändras. Det hoppet försvinner mer och mer för var dag som går. Mycket får skyllas på det politiska ledarskapet, tidigare såsom nuvarande. Det har visserligen uppenbarats innan att resultat oh symbolik är viktigare än process och att demokratin är ett täckord för kamp. Bra saker och återhållsamhet har blandats med politiskt fulspel och odemokratiska metoder. Om återhållsamheten från våld i septemberkrisen markerade ett högvattenmärke så måste jag hålla med min blogg-kollega ola om att den senaste händelsen är ett riktigt lågvattenmärke för regringen Evo Morales.

Tidigare vice-presidenten och potentielle kandidaten i decembervalen - Victor Hugo Cardenas - fick sitt semesterhus vid Titicacsjön beslagtagit, familjen misshandlad, och tillhörigheter brända av bybor som beslutat att VHC ska straffas enligt byrätt för förräderi och för att inte ha uppfyllt sin plikt gentemot byn. I Aymarakulturen är bygemenskapen viktig och som medlem ska man hjälpa till i det gemensamma arbetet vid skördetider etc, vilket givetvis i de flesta fall är något mycket positivt.

Men nu flippade det rejält. Attacken sade sig ta stöd i konstitutionen som numera säger att mark som inte uppfyller social nytta kan konfiskeras och användas för just allmännyttan. Byborna utropade därmed Cardenas hus till ett äldrehem. I dess officiella kommuniké säger man att en av huvudanledningarna är att man inte har "stött broder Evos politik" (Cardenas har allierat sig med oppositionen), att man förått sin kultur genom att göra kampanj för Nej-sidan i folkomröstningen, och som sagt var inte uppfyllt sina plikter gentemot byn.
Eftersom man nu menar sig ha självbestämmanderätt över ett område vid sjön så har man dessutom "utvisat" VHC och hans familj från området med förbud att sätta sin fot där mer, samt deklarererat att man vill att alla 20 provisner i La Paz departamentet ska göra det samma. Dessutom har man deklarerat ett "civilt undantagstillstånd" och säger att numera har man sin egen polis, åklagare, rättssytem etc och att inga statliga utredare får komma in och undersöka händelsernas skede. Detsamma skedde när man i samma område lynchade ett antal tjuvar på en fotbollstadium i höstas.

Ett totalt rättshaveri alltså, och en rejäl huvudvärk för varje demokratiskt lagd ledare. Det hela, alltså även officiellt, är en bestraffning för att vara oliktänkande. För mig spelar det ingen roll om VHC har högtflygande politiska ambitioner, säljer sig till högstbjudande, och har ett tungt och tveksamt politiskt baggage som side-kick till Bolivias genom tiderna mest hatade president. Så här får det inte gå till. Och visserligen kan inte Evo teoretiskt sett hålla koll på vad alla hittar på men då är det regeringens uppgift att gå in och fördömma, utreda, och straffa de skyldiga. Det är ett ganska allvarligt angrepp på demokratin. Men vad Evo gjort kan ni läsa hos Ola ovan. Flera höga regeringsföreträdare har sagt att man måste titta på den andra sidan av myntet, vad Cardenas gjort etc. Nej, nej, nej - det är irrelevant. Man ska fördömma om man inte vill att folk ska tvingas till samtycke genom våld och hot, men det är kanske det man vill? Få MAS-medlemmar har sagt att de tycker detta är fel. En av dem är Gustavo Torrico som påpekade att VHC är en ideologisk motståndare och att sådant löses genom fredliga medel (Gustacvo Torrico är dock själv i blåsväder för oppositionens attack om att han leder en grupp som har en lista på politiska motståndare som ska attackeras på samma sätt. Men det finns inga riktiga bevis på att det skulle vara så. Personligen gillar jag honom och för att bibehålla någon sorts tro på politiker i Bolivia är han därför en god man tills motsatsen bevisats).

Händelserna legitimerar inte heller regeringens syn på den traditionella rättsskipningsprocess som ska ges legal status. I det här fallet verkar den totalt arbiträr. Det gynnar heller inte privata investeringar om regeringen samtycker till godtyckliga expropieringar. I det här fallet tycker man det är ok att först ockupera en egendom och sen lämna in de dokument som behövs för att legalisera ockupationen. Vi som hoppades på att den här paragrafen i konstitutionen skulle komma att användas för att göra en rättvisare fördelning av land och resurser inom rimliga ramar och i en laglig och noga utredd process kan komma att bevisas fel. Det är alltmer tydligt att regeringen har allierat sig med vissa grupper i stället för med demokratin. Och i det här fallet verkar de snarare le skadeglatt och säga att det är sånt som händer om man har fel åsikt. Antingen är det en oerhört svag regering som böjer sig för minsta lilla påtryckning från rätt grupp eller så är man helt och hållet med på tåget. I vilket fall som helst är det illa för landet och för demokratin. Usch, vad jag hatar valår (och det är alla år i Bolivia nu!).

Fallet orsakar mycket snack nu och det internationella samfundet här på plats i Bolivia är oroligt och diskuterar saken livligt just nu. Jag har också känslan av att regeringen nu lyckats alienera precis alla utom sin kärntrupper (som docck fortsätter vara många), och därmed kommer en hög grad av konflikt forsätta att vara på dagordningen i Bolivia.

Tvångsevakuera mig nu!

UPPDATERING: Nu har åtminstonde några ledande regringsmedlemmar gjort uttalanden som är emot ockupationen av VHCs hus vid Titicacasjön. Möjligen har man efter den massiva kritiken samlat sig kring en mer "officiell" version som säger att den nya konstitutionen inte ger stöd åt den här typen av aktioner och att sådant här måste prövas i en juridisk instans. Inga starka fördömmanden, men alltid något. En välkommen helomvändning. Kanske behöver jag inte tvångsevakueras riktigt än då.