Bolivia och ursprungsfolkens situation

Ca 60-80 procent av Bolivias befolkning tillhör som bekant något av ursprungsfolken. De största grupperna är Aymara, Quechua och Guarani. Till dessa finns det en massa till, och lika många språk. Det går inte att gå på gatan i La Paz utan att det vimlar av indianer i färgranna och traditionella dräkter. Trots att dess folkgrupper är i klar majoritet så har de alltid varit hopplöst förtryckta och diskriminerade av vita och mestiseliten som har suttit på all maktpositioner inom politik, ekonomi och näringsliv. Så har det varit sen spanjorerna kom. Egentligen är det inte så mycket ditt genetiska ursprung utan snarare vilka vanor du lagt dig till eller av med. En bolivian som adopterat ett västerländsk levnadssätt och spanska som sitt modersmål kan mycket väl räknas som mestis (blandning mellan indian och vit) trots att båda hans föräldrar är tvättäkta Aymara (största folkgruppen i La Paz), men en som behåller sitt modersmål, sin klädsel och sina indianska vanor är dömd till ett liv utan möjligheter att ta sig upp.
Som indian blir du portad från fina hotell, restauranger osv. Pratar du ditt eget språk i skolan så kan du få stryk eller bli utslängd från lektionen. Påminner väldigt mycket om gamla Sydafrika där majoriteten också var utestängd från det mesta. Fast lagstiftning och politiken var ju värre där. Här är det mer bara självklart och icke ifrågasatt. Men för ett par år sedan började saker och ting ändras och nu kan man höra Aymara, som tidigare mest var ett skuggspråk i officiella sammanhang, lite varstans.

På spanska här är ordet ”indio” (indian) ett skällsord. Själv kallar man sig ”campesino” (bonde) ”indigena” (ursprungsfolk) eller ”pueblo originario” (dito). Den 2:e augusti kallas konstigt nog fortfarande Dia del Indio och är egentligen en dag för ursprungsfolkens upprättelse. Vi var på en ceremoni idag och då bytte talarna konsekvent ut dia del indio mot dia del campesino. Vilket inte heller är helt rätt eftersom det bor väldigt många medlemmar ur dessa folkgrupper i städerna nu för tiden. T ex är El Alto (staden utanför La Paz) nästan helt Aymara. Men eftersom det har varit fult att vara indian och många andra generationens migranter till städerna har tappat mycket av sin kultur och sitt språk har man nu ett digert arbete framför sig om man som den sittande regeringen vill att ursprungsfolken äntligen ska få ta del av det moderna Bolivia på lika villkor. ”Indigenista”-rörelsen (från vilken styrande partiet MAS och presidenten Evo Morales är sprungna) är på uppsving och har för första gången fått något att säga till om i Bolivia. Inte undra på att folk sätter mycket tilltro till regeringen som man räknar som sin. Folk pratar gärna om Morales som vår Broder Evo.
Tonläget är högt och man pratar om återupprättelse, om spanjorer och amerikaner i ganska hätska ordalag. Militanta är man också. En dag i framtiden ska jag skriva om det ord som man måste kunna i Bolivia ”Bloqueo” (Blockad), och som är intimt förknippat med de sociala rörelserna och boliviansk politik.

Dock har den värste och mest hämndlystne ”rasbiologen” (aymaranationalist kan man också kalla det) på inidgenasidan, Felipe Quispe, tystnat. Oklart varför. Tror att hans egna satte honom på plats. Han ville gärna ha en egen Aymarastat som skulle grundas på det gamla Aymarariket (som faktiskt var flera under olika ”kungar”) Collasuyu.

Själv kommer han från en by som heter Achacachi, och där är det inte så skoj att vara gringo. Vi har dock projekt där så någon gång får man åka dit och snacka lite politik med folk. Ja, i alla fall sägs det att han har lämnat politiken och nu tränar ett fotbollslag.

Och som ni kanske vet så beslutade en folkomröstning förra året att det nu är dags att skriva en ny konstitution som ska ge alla samma rätt och göra slut på diskrimineringen i Bolivia (i alla fall på pappret, i praktiken är det långt kvar). I juli hade vi val till Asamblea Constituyente (konstituerandde församling), som är den församling som ska skriva om konstitutionen. Själva arbetet invigs någon gång nu i augusti. MAS sitter på cirka 50% av mandaten, men det behövs kvalificerad majoritet (2/3) för att driva igenom förslag. Men vi får säkerligen en ”indigenista” som församlingens ordförande. Sen när man är klara med ett förslag är det dags att att rösta igen. Hayaya Bolivia (Heja Bolivia på Aymara)! Bilden speglar ganska bra Indigenarörelsens kampvilja och essens (tagen på evenemanget på dia del campesino).