2:a halvlek

Helgens händelser har framförallt handlat om den framväxande dialogen. Smekmånaden är definitivt över och nu ska de tuffa frågorna bearbetas. Savina Cuellar, MAS-delegaten i den konstituerande församlingen, som sedan bytte sida och blev vald till prefekt i Chuquisaca, lämnade förhandlingar med kravet att frågan om hvudstaden (alltså att alla "statsmakterna" ska flyttas till Sucre, presidentmakten och parlamentet) ska debatteras också. Det var just denna fråga som började allt eländet för den konstituerande församlingen och så småningom ledde till att man stängde in sig i en militärförläggning medans kravallerna rasade på gatorna i Sucre. Nu ställs det alltså krav på denna fråga igen. Prefekterna å sin sida säger att vi kan gärna stödja omröstningen av den nya konstitutionen om bara full autonomi hamnar i texten. Vad detta innebär är svårt att veta. Alla punkter i departamentens egna "autonoma stadgar"? Man har också sagt i Santa Cruz att man aldrig kommer acceptera inskränkningar i hur mycket land man får äga (i den nya konstitutionen ska det nämligen väljas mellan 5 000 Ha eller 10 000 Ha enligt regeringens förslag).

På andra sidan så fortsätter bondeförbund, fackföreningar, och ursprungsorganisationer att tajta till sin blockad runt Santa Cruz. Nu är det alltså dags för andra sidan att sätta press på prefekterna. Officiellt heter det att det är ett försvar av demokratin och att syftet så småningom ska vara att manifestera strykan inne i Santa Cruz centrum (på fredlig väg säger man). Det verkar dock florera en hel del uppfattningar om mobiliseringens verkliga mål och olika grupper har kanske även sina egna mål. Många säger att det här kommer hålla på tills man verkligen ser konkreta resultat i dialogen. Dialogen ser därför ut att bli svår, och återigen så är det väldigt få som vill tumma på sina initiala krav. I ett så pass polariserat politiskt klimat kan man undra om det blir något konkret av det eller om man mest skjuter upp landets problem på framtiden.