Tack och hej

Då var det tack och hej. Efter 3,5 år flyttar jag hem till Sverige och därmed läggs ockå bloggen ner. Jag tackar för visat intresse och hoppas alla Bolivia-intresserade hittar någon annan kanal för analys.

La Paz on the edge

Varje år, särskilt under regnperioden, rasar hus i La Paz, inte sällan med katastrofala följder. Berggrunden liknar mest ett stort grustag och regnen kommer alltsom oftast i skyfall som skapar stora floder i staden. Trycket för att få tillgång till plats där sådan är begränsad gör att många hus byggs där de inte borde byggas. Här kommer några exempel från hus mitt i staden, men problemet är vitt spritt, särskilt i de fattigare delarna som ligger på sluttningarna.

Evo de Nuevo

Sista bilden på mitt kära Illimani, La Paz vakande bergsande.

Japp, det blev ingen överraskning i valet. Evo tog hem spelet med ung samma siffror som har gällt i olika val de senaste åren, dvs över 60%. Den splittrade oppositionen ställde upp med ett svagt startfält som som väntat inte kunde matcha MAS resultat. Närmaste oppositionsparti fick runt 22% (resultatet inte tillkännagivet ännu). Grattis till Evo alltså som dessutom tog hem över 2/3 i senaten och nu alltså inte behöver förlita sig på oppositionen alls i några politiska beslut.

Hoppas att makten används på ett vettigt sätt bara, och utnyttjas för att stärka den demokrati som behöver växa till sig i Bolivia. Hoppas också att det betyder att man nu återställer demokratiska institutioner inom den rättsliga grenen av statsmakten (Poder judicial) såsom konstitutionsdomstolen och högsta domtolen som tidigare effektivt nedmonterats.

För egen del hade jag en intressant valdag och var både i rurala och urbana områden. Lite underligt, men MAS var även största parti i Zona Sur's (La Paz svar på Beverly Hills) hjärta, La Florida, om än den samlade oppositionen verkar ha haft ett visst övertag.

Kolibris för att lugna läsarna

Allt är inte bara politik i Bolivia i dagarna, även om det är val, som känns extremt oladdat för att vara Bolivia, på söndag. Yours truely ska valobsa för EU så en sista rapport blir det. Men i djurvärlden är politiken inget som märks som man kan se på dessa bilder.

Ny hemsida

Jag är ledsen för inaktiviteten, men lovar inte att skärpa mig. Min vistelse i Bolivia drar mot sitt slut och endast tre ynka veckor är det kvar. På den tiden är det mycket som ska hända, ev också valobservation ty vi har ju val här i Bolivia den 6:e december.
I samband med vår hemresa och påbörjan av en ny fas i livet kommer jag också pensionera min gamla blogg.
Givetvis kommer det komma ett sista reportage med intryck från valet. För er som aldrig gillade texten utan istället ville titta på bilder kan jag hänvisa till min nytillverkade fotosajt www.mdrackner.com där jag framförallt publicerar mina bästa naturbilder.

Upprättade relationer mellan USA och Bolivia på gång

Det verkar som de två länderna har börjat tänka på relationerna igen och samtal förs för närvarande om återuåårättade diplomatiska förbindelser efter förra årets "anti-imperialistiska" utvisningar och svarsmål. Så därför håller man just nu på att förhansla fram ett nytt ramavtal för relationerna som kan leda till en amerikansk ambassödr i La Paz och vice versa i november.
Det är ju goda nyheter. Samtidigt prisar IMF Bolivias resultat i kampen mot den internationella krisen och anser det som mycket bra jobbat att ha växt med 4% förra året när de flesta andra länder gått ganska dåligt. Inga större detaljer till exakt vad detta beror på angavs men det är ganska anmärkningsvärt eftersom jag själv inte skulle hålla med om att den ekonomiska politiken är varken jättegenomtänkt eller särskilt bra alltid. Samtidigt tycker man att man gjort ett ganska bra jobb med inflationen, vilket jag inte heller vet riktigt. Den var ju minst 12-15 procent och på mat upp till 30% i vissa områden och på vissa varor (allt detta beror ju på hur man räknar såklart) och massiva statliga subventioner på t ex bränsle och gas och reglerade priser på transport och bröd höll den ändå inom dessa ramar, med stor smuggling och annat som följd. Men initialt stigande priser på råvaror och effekten av nyomförhandlade (nationaliserade) olje- och gaskontrakt kan ha gjort att de statliga inkomsterna ökade rejält innan krisen gjorde att denna balanserades något. Men IMF, Evos gamla huvudfiende, bockar och bugar i alla fall, och eftersom de är experter så kanske det ändå ser bättre ut för ekonomin än vad man vågat hoppas på.

I övrigt fick jag idag veta att UNs kandidat Samuel Dorian Medina 1995 blev kidnappad av MRTA (en gerillarörelse) och satt fängslad i 45 dagar innan han släpptes mot lösen. Ännu en intressant bakgrund för en medlem i det brokiga galleriet av kandidater i det kommande valet. Vi har ju också Evos vice Alvaro Garcia Linera som just varit medlem i en ursprungsfolksgerilla (dock ej samma) och satt i fängelse för att ha sprängt elinstallationer; Leopoldo Fernandez, vicepresidentkandidat för det största oppositionsblocket, som bedriver kampanj (eller inte) från fängelset där han sitter i väntan på sin rättegång om inblandning i förra årets massaker i Pando och Manfred Reyes Villas, presidentkandidat för samma parti, under utredning för en massiv korruptionsskandal i samband med ett vägbygge i Cochabamba och tillika utkastad prefekt för samma departement.
Det får ju Evos relativt färgstarka bakgrund som kokaledare och förstklassig vägblockerare att blekna.

Och som tidigare nämnts så har vi också ett par intressanta senat-kandidater, såsom Eugenio Rojas, Poncho Rojas-ledaren från Achacachi, som bara förra året deklarerade regionen autonom och effektivt hindrade utredningen om en storskalig lynchning i området genom att inte släppa in några statliga utredare.

Ny tung skalp för Sydamerikas bottengäng

Brassarnas lag inför andra

Martins knuffar Luziao och nån till

Bolivianskt målfirande

Late brassen Adriano, i Latinamerika kärt kallad "Kejsaren", fick inte mycket uträttat idag

Dani Alves, Elano och nån till förbereder en frispark

Tränaren och förre storspelaren Dunga såg bekymrad ut

Maicon -lagkapten för dagen

Världens bästa målvakt (?) -Inters Julio Cesar - fick släppa två bakom sig idag

Martins i kamp med två brassar

"Nej, det hade inget med höjden att göra" kommer återigen eka på La Paz gator efter en tung 2-1 seger mot Brasilien på hemmaplan. Brasilien, för dagen utan storstjärnor som Kaká, Robinho och Luis Fabiano, mönstrade ändå ett lag som hade fått Lasse Lagerbäck grön av avund. Men precis som alla andra lag som flyger upp kort tid innan avspark var brassarna tunga och såg ut som ett division 5-lag som spelade mot ett div 3 gäng. Under långa stunder fick man knappt låna bollen och 2-0 till Bolivia i paus kändes logiskt trots ett farligt stolpskott av Brasilien. I andra vaknade man till lite grand och efter en snygg reducering av Nilmar kunde man mycket väl ha kvitterat. Det räckte dock inte och Bolivia kunde därmed få en snygg hemmaavslutningen på ett annars ganska dåligt VM-kval. Borta har man endast lyckats ta en enda poäng och hemma har man tappat alldeles för många matcher för att vara med i racet om en VM-plats. Man får nu ställa in sig på att undvika jumboplatsen om vilken man gör upp om med Peru på onsdag.

Ljuvt metalgodis i mina öron

I torsdags fick La Paz metalscen fint besök från Sverige. I en hårdsvulten stad som La Paz som fortfarande pratar om Hammerfalls besök i början på 2000-talet som musikstilens zenit och som normalt sett överlever på en mager diet av usla blackmetalband (vars sångare låter som de satt en trädgårdstomte i halsen) & Metallica och Rage against the machine coverband, var svenska trashmetal-bandet Somber's torsdagsbesök en trevlig överraskning. Bandet som just nu är på en diger Sydamerikaturné med skivan "The Black Machine". Konserten som inte kom igång för än runt 2 på morgonen var en högkvalitativ show med bra röj och mycket headbanging. Själv fotade jag min första konsert någonsin. Här kan ni se en del av resultatet. Ni kan även följa grabbarna i Somber på deras Sydamerikaturné här och här kan ni läsa lite om bandet etc.

Barra Mansa

Karin i Corumbás hamn

Corumbá - Porten till södra Pantanal och lite av ett brasilianskt Höganäs

En väg som var ofarbar på våtare tider

Ett blommande Tabebuia-träd

Fazenda Barra Mansa

Kofösare i gryningen på Barra Mansa

Några icke-djurbilder med.

Jag såg en myrslok eller två

Crested caracara i morgonljuset

En kompis som jag ofta gick tillbaka till, en burrwoing owl

Marsh deer

Great black hawk på bitavstånd

Capybaras vid floden

Amazon-kungsfiskare

Hyacintharor i närkontakt

Kajmaner i samspråk

Vår kompis trädmyrsloken

Klassisk Sydamerika symbol och tillika Guinessreklampelare - Toco-tukanen. Normalt sett omöjlig att komma nära men halvstormen gjorde att den letade efter ett stabilt träd att hålla sig i vilket råkade vara trädet vi stod vid. Mumma!

Fast egentligen var de tre. För vi såg en trädmyrslok, och sen en jättemyrslok med en unge på ryggen. Platsen var alltså Pantanal och ranchen Barra Mansa i västra Brasilien där jag och Karin spenderade ett par dagar helt själva med djuren, fåglarna och hårda kofösarpöjkar.

Totalt var vi en vecka i Brasilien och tittade på djur och natur. Det var grymt bra. Brasilien är bra helt enkelt. Trots att det ibland var ca 40 grader varmt hade vi ändå tur när en kallfront dök upp och sänkte tempen till runt 20. Det gjorde också att djuren kom ut lite mer och var aktiva. När sedan tempen steg till 40 igen var det inte många djur som orkade göra några knop mitt på dagen. Pantanal är alltså en säsongsvåtmark som uppstår på slätten mellan Bolivia, Brasilien och Paraguay när floden Rio Paraguay svämmar över. Det är ett rent djurparadis och det lättaste stället att se djur och fåglar på i hela Sydamerika (undantaget Galapagos så klart). Och ibland var det Galapagosvarning på mötena, eller vad sägs om 7 meter från ett gäng hyacintharor (världens största pegojor), 3 meter från en great black hawk (det var faktiskt absurt, den kanske var sjuk eller nåt) och 3-5 meter från två olika myrsloksvarianter (tyvärr var ljuset is tsort sett väck i skogen när myrslok Sr dök upp så det blev mest sudd). Vi såg 3 olika sorters aror, 3 hackspettar, massor av parakiter och mindre papegojor, dussintals tukaner och rovfåglar, och hundratals kajmaner och capybaras. Dessutom jätteuttrar, hjortar, stora Tegu-ödlor och storkar till förbannelse.

Fotogodis med andra ord så här kommer några bilder. Som vanligt gör inte bloggen bilderna

rättvisa utan de ser lite dassiga ut, men det får ni leva med.

Djungeltelegrafen i Corumbá

Djungeltelegrafen i Corumbá (Obs bilden är fejkad, vi ringer faktiskt inte till varandra)

Pantanal - here we come

Summerar den här veckan med ett en boliviansk politisk paradox. Angående belägringen av Brasiliens ambassad i Honduras där den avsatte president Zelaya och hans anhängare nu härbärgeras. Ström, telefon och vatten har stängts av och ingen mat kommer in. Den käre Evo uttalade sig skarpt mot beteendet och ansåg att sådana metoder bevisade att Honduras nu blivit en facistisk diktatur. Konstiga ord från en man som byggt sin karriär på exakt samma metoder. För Evo är ju syftet skillnaden. För oss andra: Kasta inte sten när man sitter i glashus (hur mycket än vi som inte blockerar daligen kan hålla med i hans analys och hans kamp eller ej).

För övrigt beger jag och Karin nu oss iväg till ett av världens viktigaste träsk - Pantanal - på gränsen mellan Bolivia, Brasilien och Paraguay. Tanken är att vi ska kolla kajmaner, stora ganagre och gigantiska papegojor tills vi stupar. Tanken var också (efter en kontakt med Bolivias enda ok guidningsoperation) att börja i Bolivia och sen ta oss över till Brasilien, för killen som vi pratat med (och som endast kan kontaktas på mobil) och som sa att vi bara skulle ringa nån dag innan vi åkte är inte helt oväntat incomunicado en dag innan avfärd. Ni som känner till Bolivia vet frustrationen och hopplösheten som ett "Luego de la señal..." innebär. Den högst otillförlitliga mobilkontakten funkar sällan ens i La Paz centrum så hur är det då i bushen?

Så vi drar nog rakt över gränsen till Brasseland istället och stannar en vecka eller två. Vi ses därefter. Bilder utlovas.

Landet vi älskar

"Landet vi älskar" vill cementföretaget SOBOCE säga med den här bilden.

I Bolivia kan man som svensk ibland bli förvånad över den lokala marknadsföringen. Idiosynkratin och symboliken är inte sällan lite annorlunda än vad som ses som normalt i Sverige. Den här prisade reklamen för cementbolaget SOBOCE (som för övrigt ägs av Burger King-kungen och tillika presidentkandidaten Samuel Dorian Medina) från deras stand på den årliga produktmässan Expo-Cruz i Santa Cruz ämnar uppenbarligen sälja cement under rubriken "Landet som vi älskar". Det får en att undra i vilket land SOBOCE´s marknadsföringchef bor i?

Val, val, val

Ja, då var det dags för val igen. De politiska turerna runt vem som ska ställa upp etc är nu över. Som tidigare skrivits har ju oppositionen i stort bäddat för en MAS-jordskredsseger och det mest intressanta är kanske hur det går med mandatfördelningen i senaten. Detta överhus har ju varit regeringens stora plåga i flera år och stoppat, förhalat, förhindrat, kompromissat, och urvattnat en hel del förslag från regeringshåll. Kan man nu vinna båda kamrarna i den nya plurinationella församlingen (nåde er om ni säger republiken Bolivia, allt är faktiskt plurinationellt nu!) så kan man förvänta sig en lugn mandatperiod utan några störande politiska krafter som kan hindra regeringens förändringsprocess tänker man. Detta måste rimligtvis vara oppositionens huvudmål - att inte låta MAS få majoritet i överhuset.

Så nu är valkriget i full gång. Officiell start är 5 oktober (valet 6:e december). Lite våld från båda sidor, en ny 30 miljoner dollar biometrisk vallängd, sociala organisationer som vill hindra oppositionen från att kampanja och en numera mediatränad president som framhåller att man inte får/ska stoppa någon från att kampanja någonstans är alla givna inslag. På listorna med kandidater till senaten har också många av olika intressanta namn dykt upp. Det blir rent hus med många namn från sociala organisationer. Bland annat är det troligt att Ponchos Rojos ledaren Eugenio Rojas från Achacahi (Bolivias mest militanta kommun) blir senator, liksom CONALCAM-ledaren Fidel Surco som nu eventuellt tar plats i den församling han så många gånger hotat omringa. Man har också lanserat flera personer som företräder speciella grupper i samhället som är viktiga att få med sig, samt personer som kan agera lockbete/bryggor till viktiga sektorer i samhället. T ex har ex-ombudsmannen (kvinnan?) för mänskliga rättigheter Ana Maria Romero hamnat överst på listan för La Paz. En ledande person inom funktionshindrades rörelse har också lanserats. Alltså en intressant mix av demokrati-förkämpar och personer utan en enda demokratisk ådra i sin kropp. Det är upplagt för en intressant ny folkförsamling där det nog kan utlovas många minnesvärda bataljer mellan Slaktaren från Pando och Belägrings-Fidel. Men det är väl det här som man måste gå igenom som ung demokrati...

Har jag förresten nämnt att nästa år är det val igen, den gången till prefekter (regionala politiska ledare). Kom ihåg: Varje år är valår i Bolivia!

Rafflande kval i Sydamerika

Ni som tyckte att Sverige spelade uselt mot Malta behöver inte gråta för Sveriges skull. Vi vann ju i alla fall. Och även om jag inte såg matchen så såg jag istället ett sanslöst dåligt Bolivia förlora med 3-1 mot Ecuador på hemmaplan. Sensationellt dåligt förtroende för landslaget och dess tränare gjorde att max 2000 pers dök upp på 40000-plats arenan. De som kom började ganska snabbt skrika på tränarens (och allas) avgång. Ecuador är ju också lite höghöjdsdopat och ett mycket bättre lag. Vi fick se nya Man U-förvärvet Valencia göra mål och Ecuador spela smart mot ett taffligt Bolivia. Det var tredje raka vinsten för Ecuador i La Paz. Nej, nej, höjdanpassning har ju inget med det hela att göra... (Ecuador blir också ofta beskyllt för att leva på sina hemmamatcher på 2500+).

Men den största chocken upplevs nog i Argentina där Maradona, den lilla knubbiga kokainvätten från Lanús (varför envisas han med att sminka sig så för jäkligt förresten?), lär få det tungt med pressen hemma efter att ha förlorat båda de hyperviktiga kvalmatcherna i senaste omgången, först mot Brasilien på hemmaplan och sedan borta mot Paraguay. Paraguay var också överlägset det bästa laget och Argentinas försvar ser väldigt darrigt ut. I första halvlek kunde det lätt ha stått 3-0 till Paraguay. När sedan Argentina fick Veron utvisad i andra halvlek blev det än tyngre, även om förlusten stannade vid 1-0. Maradona har fullständigt misslyckats med att skapa ett lag av sina superstjärnor, och argentinska fotbollsförbundet lär förbanna den dag då de beslutade att kunnande skulle få stå tillbaks för religion (Maradona är ju D10S, alltså Nr 10 Gud i Argentina).

Argentina ligger nu på kvalplats (de fyra bästa går direkt till VM och 5:an får kvala mot 4:an i Nord- och Centralamerika), med en poäng upp till Ecuador på direktkvalificeringsplats. Men alla Maradona-fanatiker kan förmodligen andas ut när det hela är över ändå. Med två rundor kvar ska det ändå mycket till att Argentina inte ens får kvala mot ett lag som förmodligen lär bli Honduras eller Costa Rica. Man ska nämligen möta Peru, ett i Sydamerika så ovanligt som ett uruselt lag utan laganda (endast Bolivia är sämre), och sedan Uruguay. Det sista blir tufft, men en vinst av två kan räcka. De huvudsakliga motståndarna, vilket är 4-5 andra lag med chans att kriga om de sista platserna, har tuffa matcher kvar mot Paraguay och Brasilien, samt inbördes.

Skulle det otänkbara inträffa och Argentina missar VM så lär det ju bli statskupp eller något liknande.

Nyhet: Oppositionens starkaste kort: En avsatt ex-prefekt och slaktaren från Pando

Vad Bolivia skulle behöva är en halvhyfsad, halvdemokratisk opposition som skulle kunna ha lite koll på regeringens värsta excesser. Men ingen enighet har kunnat hittas och Evo Morales lärt gå mot en jordskredsseger, om än ej så stor som sist.
Det snackades länge om en enad front och att ta efter MAS modell från 2005 och vara mer en social rörelse än gamla mossiga korrupta företrädare för det gamla systemet.
Många anmälde sig till att vara med i leken, emn en efter en har de trillat bort. Nu återstår bara ca häften av de 14 eller nåt kandidater som först ville ställa upp. Svårast drabbat är den breda "Oppositionsfronten" som nu röstat för att ställa upp med den i ett misstroendevotum avsatte prefekten i Cochabamba, Manfred Reyes Villas, och Leopoldo Frenandez, den fänglsade ex-prefekten i norra Bolivia förra året anklagad för massaker på 13 bönder och allmänt känd som "Slaktaren från Pando" efter regringens propgandakampanjer. Oppositionen har såkjlart hela tiden hävdat justitiemord, men det verkar rätt klart att mannen inte är en trvelig typ.

Från mitt synsätt ser det också ut som om suget efter att få en bit av kakan övertrumfat suget efter att göra ett bra val. För vilken obeslutsam väljare lockar man med Manfred och Leopoldo egentligen? Visst alla hard-core Evo-hatare kanske jublar men vanlig medelklass lär inte hoppas på M&L. Desutom vet ju alla att arvet från 2003, som sedan visade sig i valet 2005, är en enorm trötthet med det gamla etablissemanget, och att gamla partier, politiker och pakter inte kommer kunna göra sig gällande på bra länge i Bolivia. Men det verkar alla gamla gamar ha glömt och nu svärmar de olycksbådande över politiken igen. Konstigt och inte särskilt bra för Bolivia, men så är det. Kanske hoppas man från vissa håll på kollektiv minnesförlust. Det har ju hänt förrut...

I övrigt kan jag berätta att Bolivia förlorade ännu en VM-kvalmatch, den här gången mot Paraguay borta. 1-0 till Paraguay efter en straff. Den skojigaste fajten var dock Argentina-Brasilien som hypats ordentligt. Ett riktigt hatmöte med gott om ordkrig innan. Pressade argentina-tränaren Diego Maradona gick såklart ut och skröt om att Argentina var bättre än Brasilien på alla platser för att sedan få stryk med 3-1. De var absolut inte dåliga förutom i sitt försvarsspel som får betraktas som uselt. En rejäl prestigeförlust för den lille, tjocke Maradona som inte visat sig vara nån särskilt lysande tränare. Men kanske det roligaste med den tv-sända matchen var att jag kom på att Maradona är sjukt likt en liten plufsig Michael Jackson. Det är skrämmande, de skulle kunna vara bröder med liknande gener som sedan avvek i repsektives utveckling.

Också värt att kommentera är att den alltid debattsugne peruanske författaren Mario Vargas Llosa (och som man alltid pekar ut är en ständig kandidat till Nobels litteraturpris i sådana här sammanhang) hyllar Stieg Larssons succé-trilogi i dagens La Razon.

En annan kul nyhet är att vi ska bli föräldrar och flytta hem till Sverige.

Bolivia rasar över kulturstöld

Nu har de gjort det igen de där peruanerna. Relationerna Peru-Bolivia är i botten och peruaner åtnjuter inget särskilt smickrande rykte i Bolivia. Men nu är priset taget! Den peruanska kandidaten i Miss Universum har mage att klä sig i Diablada-dräkt (alltså en dräkt tillhörandes en dans som dansas på karnevalen i bolivia) och den är ju boliviansk. Icke, säger peruanerna.
Nu har Bolivia skickat en skarp protest till arrangörerna och vi kan förvänta oss en omedelbar stämningsansökan till Haag.
För en utomstående är dessa sydamerikanska kulturarvsstrider lite svåra att förstå - många länder som bråkar var ju typ samma region förr i tiden. Men nu är det viktigt att claima bröd, musikinstrument, danser och spritsorter som sina egna. Lite som ett race till månen eller Arktis, fast något mer obskyrt.

I övrigt bråkas det om migrationsprogrammet till Pando igen. Väldigt många i Bolivia tror att det här ett sätt att fuska i valet. En intressant studie visade förresten att de allra flesta bolivianer tror att det kommer fuskas i valen i december på ett eller annat sätt och av någon av sidorna. Av storstäderna var det bara El Alto där en majoritet trodde att det inte skulle fuskas. Marginalen var dock inte så bred, 52 mot 48 procent.
I övrigt är det lite skumt att de potosifamiljer som stod överst på flyttlistan inte flyttats. Däremot är 700 personer från hardcore-MAS grupper redan på plats i Pando. Nåja, vi får väl se.

Modévisning på demand

En syn sällan skådad!

´

Efter stort tryck från allmänheten kommer här några bilder från min debut på catwalken. Extremt fint ställe, ett gammalt kolonialhus nu museum, men lite halv-bollig organisation.

En liten film i badrock också med symfonikerkvintettens ackompanjemang. Tyvärr skulle det koordineras och tjejen gick så snabbt att jag knappt hann med alls.

Myrdöden

Drick dig aldrig så berusad att du lägger dig för att sova av dig ruset under ett Palo Santo-träd (Heliga-pinnen-träd). Trädet är nämligen försvarat av aggressiva myror - alltid. Rör det och de kommer genast ut. Det har en stackars man i den tropiska regionen Beni nu fått erfara. När han somnade på fyllan blev han attackerad av tusentalsmyror som till slut tog död på honom.
Ibland används trädet som straffmetod i den traditionella rättskipningen då en dömd brottsling binds vid trädet under en specificerad tid.

Misslyckad dyr Titicaca-kampanj

Den omfattande kampanjen för att rösta fram Titicaca-sjön som ett nytt naturligt underverk har gått i stöpet. Trots att sjön vann röstningen i sin kategori finns den nu inte med bland de som nu blivit valda till finalister (förmodligen av en högst kompetent expertjury). Uttagningen har också gjorts med tanke på en geografisk distribution så att varje kontinent ska få ha åtminstonde ett nytt underverk. Bolivia rasar - kampanjen kostade ca 2, 3 miljoner kr - och kräver nu en förklaring av stiftelsen new7wonders.
Mitt eget förtroende för stiftelsen är nu återupprättat och jag ser nu fram emot att se Bolivia som delägare vinna med Amazonas. I Titicacasjöns kategori har vi här på kontinenten istället Iguazu-fallen (Brasilien, Argentina, Paraguay) och Angel Falls (Venezuela). Även Galapagos är med i kategorin öar, och om man nu kan jämföra över kategorier så känns Galapagos lite mer rättvist faktiskt än om Titicacasjön skulle gått till final.

En stjärnas uppgång och fall...

Min korta men extremt heta modellkarriär går mot sitt slut. Innan jag går i pension ska det bara göras en sak till, en fashion show för BCP-kollektionen på Nationalmuseet, en gammal kolonial byggnad (kanske en av La Paz finaste), på tisdag. Tusen inbjudna gäster (av vilka jag hoppas det kommer några i alla fall) ur La Paz high society och samlade diplomatkår ska se huvudattraktionen Mikael Drackner göra sin sista (och enda) catwalk. Kanske kommer man prata om det länge, men rent krasst får jag nog inse att det kommer gå Vogue Magazine och andra förbi.
Och för alla som väntar på katalogen kan jag berätta att den ska tydligen komma nu eller nästa vecka. Det skulle ju vara ganska Bolivia om showen är före katalogen är klar.

Migrationsprogram omtvistat

Regeringen har satt igång ett nytt omflyttningsprogram. Det sparsamt befolkade djungeldepartamentet Pando i norra Bolivia ska bli nytt hem för ca 2000 familjer från altiplanon. Anledningen är att högplatån blir mer och mer ogästvänlig och svårodlad och många familjer ser sig tvungna att flytta någon annanstans. Inte minst kommer detta förvärras av klimatförändringar som inom en ganska snar framtid gör att glaciärerna som agerar vattenreservoarer försvinner i snabb takt. Förra årets massarbetslöshet i gruvsektorn har säkert också gjort sitt till, och historiskt har sådana folkströmmar neråt förekommit flera gånger.
Nu flyttas alltså bönder till Pando med den goda tanken att försöka bringa lite utveckling i detta bortglömda departement där det trots allt finns mer och bättre jord och plats. Men kritiken har så klart inte låtit vänta på sig. Det första som hördes vara att det var oprportionerligt många MAS-anhängare som ska flyttas. Det kan ju bero på att typ all i de områdena är MAS-anhängare men oppositionen ser det såklart som en politisk manöver för att försöka ta kontrollen i ett oppositionsdepartement som dessutom fortfarande är rätt plågat av händelserna i september förra året då ca ett dussin människor dog i sammanstötningar mellan opposition och regeringsanhängare.
Den andra invändningen som fanns i tidningen idag är att många av dessa som flyttas börjar illegalt odla koka direkt, försvarande det med en artikel i den nya konstitutionen, enligt oppositionen. Den tredje invändningen som jag inte sett diskuteras än är såklart faran i att flytta ut kolonisatörer i Amazonas ur en miljösynpunkt.
Men fallet visar bara på hur svåra konflikter och utmaningar regeringen står inför, och det är svårt att hitta plats för dessa "miljöflyktingar". Situationen kommer såklart bara förvärras, inte bara i Bolivia utan i hela världen. Vår miljlödiskussion i Sverige och bevarandet av regnskogen är högst relaterat till dessa människors öden och bekämpandet av fattigdomen. Det går inte att skilja åt och detta är ett utmärkt exempel. Det går inte bara att prioritera det ena och strunta i det andra.

Knarkminister deporterad till Bolivia

En seger för rättvisan... Precis som med det bolivianska fotbollslaget har det väntats länge. Ex-ministern Luis Arce Gómez har utlämnats till Bolivia från USA där han suttit i fängelse i 15 år för knarkbrott. Nu blir det raka vägen upp till det ogästvänlliga fängelset Chonchocoro uppe på högplatån.
Arce Gómez är 71 år gammal och dömd till 30 års fängelse i Bolivia för brott mot mänskligheten i samband med sin inblandning i 70-talets militärdiktatur då hundratals mördades, försvann eller fängslades. Han var också framträdande i statskuppen 1980. Nu kanske han blir cellkamrat med Garcia Meza som ledde kuppen 1980 och redan sitter i fängelset sedan 1995. Juntan verkar ha varit en enda stor knarkkartell, och Ronald Reagean säga ha varit mycket vred på den tiden det begav sig, och det var alltså därför som Arce Gómez satt i amerikanskt fängelse för knarkbrott. Det slutade i alla fall med att juntan blev internationellt isolerad och slutligen tvingades bort från makten 1981. Luis Arce Gómez har som väntat kämpat emot utlämningen med alla medel, men nu har han alltså landat i Lappen och kommer sitta återstoden av sitt liv i fängelse.

Nutidsorientering och Svart-vitt galore

Från byn San José de Uxipiomonas

Kan någon läsa texten på tröjan?

En elefantsköldpadda från Galapagos

I Bolivia är det inte så jättemycket som händer just nu. Klara fördömmanden av statskuppen i Honduras förståss. Inte så konstigt med tanke på att Bolivia har varit på väg dit själv och vill nog också förvänta sig ett lika rungande internationellt stöd själva om det skulle hända här. Starkt svar från Amerika och andra, det lovar gott.

Lite bråk igen med Peru, som har dragit tillbaka sin ambassdör. Sist var det Bolivia som var förbannade på Peru för att ha get asyl till ministrar under gaskriget som skulle ställas inför rätta i Bolivia och nu menar Peru att Evo la sig i förra månadens Amazonas-sammandrabbningar mellan ursprungsfolk och stat.

Ledare från vissa sociala organisationer och landsbygden på högplatån tog ett gemensamt beslut om att hindra oppositionen från att kampanja i sina regioner. Det svarades direkt med ett liknande hot från låglandet. Den nationella valdomstolen och en del företrädare för MAS har sagt att detta är helt oacceptabelt och att personer som anses hindra kampanjandet kan komma att ställas inför rätta för förhindrande av valprocess. Rätt svar, tummen upp!

Tummen ner för Evos tal om det slutgiltigt förlorade handelsavtalet ATPDEA, som garanterade tullfrihet för bl a textiler till den nordamerikanska marknaden. Den berörda sektorn sysselsätter tusentals människor och beräkningar säger att så många som 6 000-9 000 familjer kommer beröras direkt och upp till 20 000 indirekt av förlorad tullfrihet. Siffran ska tas med en nypa salt men det står helt klart att det är många. Nya siffror på exportstatistiken för sektorn visar på en halvering sen avtalet drogs in första gången. Dessa handelsprivilegier är en belöning till stater

som bidrar i drogkriget.

Bolivia anser sig ha rätt till detta trots att de både slängde ut den amerikanske ambassadören i höstas, DEA (Drug enforcement agency), USAID från Chapare och andra ställen (arbetade med alternativ utveckling, hur bra detta var och hur mycket man la sig i inre angelägenheter låter jag vara osagt), samt beskyller den amerikanska staten för allt ont som händer på hemmaplan (minns korruptionsskandalen som skylldes på CIA). Och inte minst verkar det som drogproduktion och smuggling är på väg upp i Bolivia, men handelsprivilegier ska man ha!

ATPDEA blev en bricka som man inte tvekade att offra i det symboliska och ideologiska spelet som framstår som mindre och mindre utvecklingsfrämjande. Regeringen försäkrade att man hade nya marknader på gång i t ex Venezuela och Iran, men det kan såklart inte mäta sig med världens största och köpstarkaste marknad.

Evos tröst till oroliga företagare och arbetare blev att det diffusa och av MAS väldigt väl använda begreppet värdighet står över inkomst och arbete (japp, ung så sa han) och att nu har man i alla fall sin värdighet kvar. Men vad hände med allas rätt till en värdig anställning som är en annan regeringskäpphäst? Vems värdighet är viktigast kan man fråga sig? Nä, det blir IG på den punkten.

Men det känns i alla fall som vi sett en del lärande från klantiga misstag under våren. Det är positivt. Till den här halvljumma verkligeheten bjuder jag istället på några svart-vita bilder.

Back in Bol

Då var man tillbaka i La Paz igen. Strålande väder, men förbaskat kallt i huset, särskilt efter en extremt varm go sista vecka i Sverige. Nu blir det till att jobba lite igen eftersom det har börjat trilla in lite nya uppdrag.
Om ett tag kanske mediebevakningen kommer igång igen också. Ett första intryck verkar vara att det är valförberedelser och den nya biometriska röstlängden som diskuteras, samt en hel del svininfluensa som verkar sprida sig halvt okontrollerat i landet.

Några bilder till

Sjölejon
Karin med sjölejon
Marine iguana
Simmande marine iguana
Lava heron
Galapagos-pingvin
Blue-footed bobby (blåfotad sula)
Jättelandsköldpadda (Santa Cruz)
Lava lizard (sv: kölsvansödla)
Nazca Booby
Greater Flamingo
Blev några bilder till på lite djur från Galapagos... Och jag är ju framförallt naturfotograf så vill man se bilder på människor får man fråga Karin istället.